prenumerera Prenumerera på inlägg


Är det nu jag ska dö?

Publicerad 2011-12-31

Att få ett besked från någon du har träffat ett fåtal gånger och som inte känner dig, som på bara en kort tid får hela makten över ditt liv. Att få höra ett par meningar som totalt kraschar hela din värld på de få sekunderna som orden tar att säga. Det där som inte fick sägas, det som ingen vill höra. Det som ingen borde behöva höra.

 

Att ha ägnat flera år åt att bygga upp ett liv, en värld, en verklighet som sedan bara kan rasera på ett fåtal sekunder skrämmer skiten ur mig. Vad händer sen? Vad skulle man svara på ett sånt besked? Hur ska jag leva när jag ska dö?

 

Det är väl så de flesta av oss fungerar. ”Jag lever tills jag dör, men döden får bara komma när jag är gammal och har hunnit med att göra det jag vill”. Varför vänta med att göra något när det kanske inte blir något ”sen”?

 

Jag brukar anse att jag är bra på att ta chanser. Men ibland blir tryggheten för bekväm. Det är enkelt att drömma för i drömmarna kan du göra allt, utan att anstränga dig. Verkligheten är något helt annat. Där kan det ibland kräva att du måste offra något för att nå dit du vill.

 

Nu står jag inför ett val som kan innebära att lämna tryggheten. Gudarna ska veta att jag har flytt en hel del i mitt liv. Oftast har det varit mitt enda val, att lämna för att kunna komma tillbaka. Men att lämna allt nu skulle betyda att jag skulle få en ny verklighet. En som jag för några veckor sen aldrig skulle tveka på att ge mig in i, men som nu inte känns lika självklar. Vågar jag lämna något som jag älskar, för att kanske få något som jag också kommer att älska?

 

I-landsproblem. De når oss alla någon gång. Kanske är inte svaret till de frågor vi ställer oss inte så svåra. Viljan finns där, känslan likaså och möjligheterna är enorma. Men det är något som hindrar. Rädslan att förlora? Rädslan av att lämna tryggheten?

Vissa är tvungna att leva med döden. Vissa har kanske inte möjligheten att göra något annat än att kämpa på hemmaplan, medan andra lämnar allt för att göra precis det de alltid har velat göra. Men vi andra då? Måste vi få ett besked om att vi ska dö – för att vi ska börja leva?

Läs mer

 


POSTAT I | 0 KOMMENTARER

 

Bloggfel

Publicerad 2011-12-27

Tydligen verkar det vara något tok med datumen för när inläggen publiceras. Det går tydligen inte att publicera inlägg som har årtalet 2012. (Det tog sin lilla tid innan jag kom fram till det) Förhoppningsvis löser super-teknik avdelningen det snart. 

Läs mer

 


POSTAT I | 0 KOMMENTARER

 

Att känna sig själv

Publicerad 2011-09-21

För några veckor sedan hade jag en diskussion med en bekant som påstod att jag omöjligt kan veta vart jag har mig själv eftersom jag inte har några tydliga planer för framtiden. Själv tycker jag att det resonemanget är helt ologiskt. Däremot har jag inte riktigt kunnat släppa det där, så varsågod, döm mig;

 

 

Jag har förlorat den som stod mig närmast, vilket har tagit mig nästan två år att acceptera och är det absolut svåraste jag någonsin har behövt göra. Jag har lätt för att lita på andra, men har svårt för att låta andra komma nära mig. Rädslan för att förlora någon som står mig så nära igen hindrar mig från att släppa dig för nära inpå.

 

Är du min vän kan du lita på att jag är ärlig, jag håller det jag säger, jag står för vad jag gör och jag spelar inga spel. Säger du att du finns vid min sida så tror jag på dig. Gör du mig besviken så kommer jag förlåta dig, jag lägger inte energi på att vara arg. Men sårar du mig lär du kämpa ordentligt för att jag ska lita på dig igen. Jag är förlåtande, inte korkad.

 

Jag avskyr lögner. Det finns så många sätt att säga sanningen på så i slutändan så måste det vara det lättaste alternativet. Och om du nu måste ljuga - se då för i helvete till att du är tillräckligt smart för att klara av det. Jag pratar inte det ”komplicerade-språket”, gör du det till mig så kommer jag inte förstå vad du menar. Jag tror på enkelhet framför svårighet. Jag tror att livet är tillräckligt komplicerat i sig för att vi själva ska göra det ännu mer komplicerat.

 

Min familj är de som jag älskar mest av allt. Skulle jorden gå under imorgon så är det dem jag vill vara med fram till slutet. Jag har blivit lyckligt lottad att ha den vackraste bonus-familj som finns, bestående av de finaste vännerna som knatar runt i ett par skor. Utan dem är jag halv, och med dem vid min sida så är inget för svårt att klara av.

 

Jag har för mycket energi ibland, och längtan efter att fly landet är något som återkommer, ibland lite för ofta. Att ha någon i mitt liv som gör mig lugn inombords, som jag bara kan släppa alla tankar och bara vara med är något jag behöver, men få lyckas påverka mig på det sättet.

 

Jag tror inte på grejen att ”man aldrig ska ångra något”. Ångra gärna om du vill, men ångra inte i onödan. Vid någon tidpunkt så var det precis det du ville, men det innebär inte att allt blev som du tänkte.

 

Jag kan avundas de som har hittat meningen med livet. Jag fascineras av de som klarar av att följa alla sina drömmar. Jag beundrar de som är starka nog för att kämpa för andra.

Jag har ingen aning om vad meningen med livet är, jag har inga tydliga planer för framtiden. Jag funderar på att byta karriär flera gånger per månad. Men jag trivs med livet och har inga problem att leva i nuet, resten kommer sen i vilket fall. Jag drömmer stort och satsar helhjärtat. Ibland fastnar jag i mina egna drömmar lite för mycket, men när allt kommer i kring så är det bästa då verkligheten är vackrare än drömmarna. Jag får ont i hjärtat när jag ser orättvisor, men vet att det gäller att välja sina fighter, alla kan inte göra allt.

 

Det är mycket som kan kännas osäkert i mitt liv ibland, men jag vet vart jag har mig själv, och det är en förbannat fin grund att stå på, oavsett vilken framtid som kommer.

 

 

n704780505_1952412_5230

Läs mer

 


POSTAT I | 1 KOMMENTARER

 

När en del försvinner

Publicerad 2011-07-31

 

 

En del av mig dog med dig. 

Och jag vill inte ha den tillbaka om jag inte kan få tillbaka dig. 

 

 

Läs mer

 


POSTAT I | 0 KOMMENTARER

 

Vackra Norge

Publicerad 2011-07-22

 

Trots att detta är en blogg för anhöriga till cancersjuka, samt de som är sjuka, så tänker jag ändå gå förbi "vår" kategori och skänka en tanke till vårt vackra grannland Norge. Det som har hänt i Oslo och på Utøya är fruktansvärt. De timmar som jag har vetat om händelsen så har mina tankar framförallt kretsat kring hur en människa kan må så dåligt att den klarar av att döda så många unga människor. Vad är det egentligen som händer med vår värld när en person kan döda så många människor? Är det vi som gör fel? Är det vi som reagerar för sakta och inte lyssnar på varandra tillräckligt för att vissa ska gå så här långt?

All min kärlek och alla mina tankar går till de vackra människorna som förlorade livet i Oslo och Utøya, samt deras anhöriga. Och när det gäller alla anhöriga så vill jag bara säga att jag lider med er något otroligt, och jag önskar att jag kunde ge er all den styrka jag har kvar i själen för att klara av detta.

 

 

 

Läs mer

 


POSTAT I | 0 KOMMENTARER

 

Aldrig densamma

Publicerad 2011-07-16

 

 

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag

och någonting alldeles oväntat sker.

Världen förändrar sig varje dag, 

men ibland blir den aldrig densamma mer. 

 

 

 

 

 

Läs mer

 


POSTAT I | 0 KOMMENTARER

 

Funderingar

Publicerad 2011-06-13

Kan det vara så att den värld vi lever i bara är en utmaning vi måste klara av för att komma till en bättre plats? Att de som lämnar oss tidigt redan har tagit så stor lärdom om livet att de inte ska behöva lida mer i den här världen utan istället ska få leva på en lyckligare plats. 

 

Kanske...kanske inte. Ibland kan det vara en hjälpande tanke. 

Läs mer

 


POSTAT I | 3 KOMMENTARER

 

Usch

Publicerad 2011-05-05

Usch, vad jag har varit värdelös här, jag är fullt medveten om det. Det är inte alls okej! Ändring ska ske! Tills dess tipsar jag om "En knöl i bröstet" på TV4. 

 

 

Ta hand om er! 

Läs mer

 


POSTAT I | 0 KOMMENTARER

 

Vad som än händer

Publicerad 2011-03-28

tumblr_lacw6pnq0e1qb877wo1_500

 

 

 

 

Läs mer

 


POSTAT I | 0 KOMMENTARER

 

Mars mot cancer

Publicerad 2011-03-10

Många har säkert inte kunnat undgå att oktober är den "rosa månaden" och att extra satsningar på att uppmärksamma bröstcancer görs. Men oktober är inte den enda månaden som uppmärksammar cancer. Mars, till exempel, är månaden då man vill uppmärksamma tarmcancer. More Birthdays informerar även om att ifall alla vuxna människor över 50 år skulle undersökas för tarmcancer så skulle antalet dödsfall pga denna hemska sjukdom kunna halveras! Vill ni läsa mer om tarmcancer så kan ni vända er hit.

Så, detta mörkblåa band får pryda mars-inläggen.

                                                                    colon_cancer_ribbon

 

 

Läs mer

 


POSTAT I | 0 KOMMENTARER

 

Nästa sida > | Upp

 

Senaste kommentarer


Anhörigbloggen

MariaMaria Eriksson skriver på
Anhörigfondens blogg

Ålder 25

Bor Gävle

Familj Mamma, bror. Förlorade sin pappa i bukspottkörtelcancer hösten 2009

Gör Studerar till civilekonom och arbetar på bank

Bloggar om Sorgen, tankarna, funderingarna och känslorna i livet före, under och efter cancern

Nås på maria.eriksson85@hotmail.com

 

Bloggarkiv

Månadens profil

Blogglänkar

Kategorier


 

© Anhörigfondens insamlingsstiftelse 2009. Alla rättigheter reserverade. Adress: 195 87 Stockholm. Tel. 08-545 69 70. info@anhorigfonden.se | Plusgiro 46 71 91-3