Dags att ta tag i saker

Publicerad 2009-12-10

Vaknade med en påträngande känsla av att det är dags att ta tag i saker. Tyvärr brukar ju sällan anställda på universitetsinstitutioner eller myndigheter som Skatteverket känna likadant. Har ungefär en miljon fönster öppna och vet inte riktigt var jag ska börja. Funderar på om det kanske är dags att googla ”så tar du tag i saker”.

Ganska snart efter att mamma blev sjuk beslutade jag mig för att ta en paus från universitetet. Till en början hade jag något slags vansinnig plan att skriva en C-uppsats men jag insåg snart att den var helt orimlig. Man kan inte kräva så mycket av sig själv när någon i ens närhet blir svårt sjuk. Jag rekommenderar alla som har möjlighet att ta paus från studier, gå ner i arbetstid, komma hem från backpackerresan etc. Det finns inget som inte kan vänta och den sista tiden är så otroligt värdefull. Sedan är det klart att det ändå är bra att inte släppa taget om allt, för att orka vara närvarande behövs ju ändå någon typ av struktur. Dessutom behöver ju alla inblandade ibland tänka på något annat än bara cancern.

Jag, Johan och Jonas drog i somras på vår sedan länge inplanerade balkansemester. Vi visste att det med största sannolikhet var mammas sista sommar, ändå åkte vi. Det var inget lätt beslut men mamma ville så gärna att vi skulle åka. Jag tror att hon ville slippa stå i centrum för allas lidande ett par veckor och att hon unnade oss att ta en paus från allt elände. Vi höll kontakten via sms som jag fortfarande har kvar i mobilen. Jag ångrar inte att vi åkte även om det innebar att vi fick ännu kortare tid med henne. Det faktum att vi var borta och hade det skönt gjorde att mamma för ett tag fick vara en vanlig mamma som håller kontakt med sina barn under deras semester. Inte den sjuka mamma som alla tycker synd om och vill hjälpa. Jag tror att det var väldigt viktigt för alla i familjen att vi gjorde som vi gjorde.

Men som sagt, nu måste jag försöka ta tag i allt det där som jag bara lämnade som det var när cancern dök upp. Hjälp!

POSTAT I VARDAG | 0 KOMMENTARER

Kommentarer

Skriv kommentar

Senaste kommentarer

om ”Mitt sätt att tänka har förändrats”

om En paus

Anhörigbloggen

Malin Malin Fagerberg Wikström skriver på
Anhörigfondens blogg

Ålder 25

Bor Stockholm

Familj Pojkvän, pappa, bror, syster och hennes familj. Förlorade sin mamma i livmodercancer hösten 2009

Gör Pluggar ryska, internationella relationer och östeuropakunskap men har just nu studieuppehåll. Jobbar på ett äldreboende för att kunna betala hyran.

Bloggar om Livet före, under och efter cancern

Nås på malin.wikstrom.fagerberg@gmail.com